frågan är.....




är jag bara svag eller är det mina krav på hur jag ska prestera som tillåter mig att må såhär?
att jag inför prov får en så pass ångest när jag känner att jag inte kan något, tvingar mig att sitta uppe så pass länge och försöka tills jag kan det - vilket brukar ta halva natten minst. att jag sitter och gråter utan att sluta för jag vet vad som väntar mig, och det vill jag inte, eller jag kan bara inte tillåta det. det blir alltid att jag till slut lägger ner så pass mycket tid på det, och sen kommer resultatet, och det blir alltid detsamma, jag är aldrig nöjd. för jag kan alltid göra bättre, iallafall enligt mig själv. sitter jag uppe och råpluggar 3-4 dagar i rad och fortfarande känner att jag inte kan det, men skriver provet, och när jag väl får tillbaka det så känner jag ALLTID att jag hade kunnat plugga mer, jag hade kunnat lägga ner mer tid, jag hade kunnat prestera bättre än vad jag gjorde.

och jag skulle ju bryta mönstret från förra året, men funkar det när förkunskaperna innan provet är noll? att få hjälp men att inte kunna förändra någonting gör att det blir svårt överlag att kunna må bra och vara glad som alltid. att hjälpas åt känns inte ens som en idé längre. man måste klara det själv och det handlar bara om en själv hela tiden.

Vad ska man göra när man verkligen har viljan att lyckas, men inte orken att ta sig dit det krävs, men alltid tvingas göra det under omständigheter som får en må dåligt i veckor?




ja.. det kallas extrem prestationsångest.
finns det något botemedel så tack, jag tar gärna emot det.




Kommentarer
Anonym

SÅ BRA SKRIVET!!! Jag tror att många känner igen sig...även jag trots att det var länge sedan man satt i skolbänken.Lite handlar det kanske om planering och att inte skjuta upp......men JAG vet att du gör ditt bästa och att dina krav på dig själv ibland är orimligt höga. Jag älskar dig precis som du är oavsett vad du presterar.......

Kram mamma

2009-10-14 @ 19:29:57


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0